Politiken med i stort sett gratis valuta fortsätter i USA. Räntan hålls kvar på låga 0-0,25% för FED och andra privata banker. Detta innebär att silver, guld m.m. fortsätter att stiga mätt i valutan dollar. Vi har alltså fått mer valutainflation men pengadeflationen på råvaror fortsätter.
Vad menar jag då med pengadeflation? Stiger inte priserna på råvaror? Visst stiger priserna i fiat-valutor så som dollar och kronor men mätt i pengar, dvs guld och silver, så sjunker priserna. Vi har alltså deflation mätt i riktiga pengar men inflation mätt i valutorna som vi ännu får som lön. Många kanske tycker att guld och silver inte är pengar utan att papperslapparna i plånboken eller nollor och ettor i banksystemet är pengar. Spåren att guld och silver är pengar syns dock i många språk.
På hebreiska (כסף), swahili (fedha), thai (เงิน) och walesiska (arian) är pengar synonymt med silver. På franska (d'argent, l'argent) och irländska (airgid, airgead) är det i princip samma ord för silver som för pengar. På afrikaan, holländska och tyska så har man i princip samma ord för pengar som för guld vilket kommer från indo-europeiskans ord för guld, ghel.
Guld och silver är alltså pengar. Kronor, Dollar, Euro och Pund är valutor, fiat utan något inneboende värde som dock fungerar som betalningsmedel så länge de flesta accepterar det. Skulle förtroende för valutorna minska så kanske det kan behövas mer valuta för att få samma vara. Skapas det t.ex. mer valuta så sjunker förtroendet för valutan och vi har inflation. Har vi en valutainflation på 3,5% så fördubblas priserna ungefär vart 20:e år. Man skulle kunna säga att förtroendet för valutan halveras vart 20:e år. Tillslut finns inget förtroende kvar och då är det dags att byta valuta.
Jag misstänker att FED, JP Morgan et al försökte minska förtroendet för pengar så att dollarvalutan skulle se bättre ut inför dagens beslut, eller snarare icke-beslut. Detta kan alltså vara en anledning till de kraftiga fallen på silver i helgen. FED fortsätter på samma väg som tidigare och de tycker nog att de inte har så mycket val. Höjer de räntan så ökar kostnaderna för staten och bankerna vilket skulle kräva fler och större lån och ännu större kostnader. De fortsätter också att dela ut miljarder för att täcka upp alla deflationshål som skapas när gamla lån till privatpersoner och banker inte kan betalas tillbaka till bankerna.
Vad händer om några dagar när USA:s statsskuld kommer att behöva ökas med $70+ miljarder samtidigt som de bara ligger under med knappt $50 miljarder? Visst skulle de kunna kortsiktigt kunna dröja med inbetalningar till social security, pensionsfonder m.m. men om inte taket höjs innan juli så hjälper inte dessa kortsiktiga lösningar. I juni är det dags för minst $110 miljarder i nya lån bara för att kunna betala av på gamla lån. Lägg därtill ytterligare $100+ miljarder för ökade kostnader per månad.
Det är en intressant tid vi lever i...
